Som avser släkte eller art
VetBact
Nomenklatur för bakterier
Inledning
Nomenklatur för bakterier avser namngivning och bakterier namnges liksom andra organismer enligt det binomiala system, som infördes av Carl von Linné (–). Detta innebär att bakterien har ett artnamn, som talar om vilket släkte (genus) den tillhör (genusnamn) och ett namn, som tillsammans med genusnamnet är unikt för bakterien (artepitet). Ett exempel på detta är Moraxella bovis, där genusnamnet talar om att bakterien tillhör genus Moraxella och artartepitetet talar om för att bakterien har isolerats från nötkreatur. Genusnamn och artepitet bildar tillsammans det vetenskapliga artnamnet, som alltid skrivs i lutande stil. Bakterienamn är internationella och man använder latin eller latiniserad grekiska för att bilda namnet. Om missförstånd ej kan uppstå, så kan man förkorta genusnamnet efter att de
VetBact
Taxonomi och Fylogeni inom bakteriologi
Inledning
| Rang | Ändelse | Exempel |
| Underart | - | Campylobacter jejuni subsp. jejuni |
| Art | - | Campylobacter jejuni |
| Släkte (Genus) | - | Campylobacter |
| Familj | -aceae | Campylobacteraceae |
| Ordning | -ales | Campylobacterales |
| Klass | -ia | Campylobacteria |
| Fylum | -ota | Campylobacterota |
| Domän | - | Bacteria |
| Alla levande organismer | - | - |
Med bakteriers taxonomi menar man namngivning och klassificering i olika hierarkiska grupper med ökad omfattning. D.v.s. ett släkte kan bestå av flera olika arter, en släkt kan bestå av flera olika släkten o.s.v. Man kan oftast känna igen rangen på dess ändelse, d.v.s. slutar ordet på -ales, vet man för att det är ordningen, som avses. Detta har dock inte blivit konsekvent infört för alla bakteriearter. Med bakteriers fylogeni men
Om växters vetenskapliga namn
Ibland kan det artikel svårt att förstå hur växtens namn ska tolkas. Det kan stå flera olika namn på en växtetikett samt ibland verkar det som att enstaka växt kan ha flera olika namn. Här kommer en kort sammanfattning ifall hur växters vetenskapliga namn och sortnamn bör skrivas, läsas ut och tolkas.
Gruppering från växter bygger delvis på likheter inom växternas fortplantningsorgan
Den moderna systematiken har mot stora delar sitt ursprung i den gruppering som Carl von Linné gjorde bland annat baserat på likheter i växternas fortplantningsorgan.
Principerna finns kvar, men en hel del justeringar har gjorts baserat vid evolutionsläran och i senare tider tillsammans med hjälp av dna-jämförelser, vilket troligen kommer resultera i ytterligare ändringar även inom framtiden.
Växtens namn beskriver ofta något inom växtens utseende, och ibland baseras namnet på dess upptäckare.
Det finns mycket intressant litteratur och även kurser där man kan lära
Först några grundläggande definitioner:
Taxonomi avser vetenskapen om organismernas klassificering, d.v.s. deras beskrivning och namngivning (nomenklatur). Organismgrupperna ordnas in i taxonomiska helheter.
Systematik anger organismens släktskapsförhållanden och hur dem systematiskt ordnas in från primitiva mot högrestående djur.
Människan har sedan denna började kommunicera via tal haft en behov av att namnge organismer inom sin omvärld. Till en början dem som hade betydelse i vardagslivet; vad som var ätligt, farligt o.s.v., senare mera sytematiskt. Olika regionala benämningar visade dock på brister i kommunikationen då människan blev mer rörlig och flera försök till ett enhetligande system gjordes. Den första som lyckades med detta var Carl von Linné () samt han kallas också för nomenklaturens fader. Han inför