Hur undviker man kallsprickor vid svetsning

Definition och förklaringar

Svetsbarhet är en egenskap som anger hur lätt eller svårt det är att svetsa ett aktuellt material utan att fel uppstår. Svetsbarhet kunna sägas vara motsatsen till härdbarhet samt är främst beroende på stålets kemiska undersökning. Det är framförallt kolhalten, som ej får vara för hög, helst beneath 0,25 %. Men även halten av andra legeringar har betydelse. Är svetsbarheten dålig får man lätt härdade områden och sprickbildning i anslutning till svetsen. Man äger tagit fram ett begrepp, som kallas kolekvivalent (E_C ) och som skrivs

där C, Mn, Cr &#;et cetera. är legeringsämnenas procenthalter.

E_C är ett uttryck för materialets svetsbarhet och är, som framgår från formeln, endast beroende av den kemiska sammansättningen.

Under normala svetsförhållanden bör man välja ämne med E_C under cirka 0,

Andra faktorer för att få en bra svets spelar också stor roll. Dit hör val av svetsmetod, godstjocklek, materialtemperatur, elektrodtyp et ceter

Ett av de största problemen vid svetsning av höghållfasta finkorniga stål är kallsprickning. I allmänhet är kallsprickningstendensen hos mikrolegerat finkornigt stål låg [1].

Men om detta finns högre kolinnehåll kan vätgunstiga kalla sprickor uppstå i den värmepåverkade zonen. Kallsprickningsbeteendet hos svetsade fogar beror främst på de påverkande faktorer som anges i tabellen till höger [2].

Påverkande faktorer för kallsprickningsbeteende hos stål

Kemisk sammansättning
Arbetsstyckets tjocklek i sömområdet
Vätehalten i svetsmetallen
Värmeintag under svetsning
Konstruktionens restspänningsnivå
Förvärm temperatur / mellanlagertemperatur

Den kemiska sammansättningens inverkan anges av kolekvivalenten CET. detta bör noteras att grundmaterialets kolekvivalenten endast används om svetsmetallens kolekvivalent är minimalt 0,03% lägre än grundmaterialets. I annat fall ska svetsmetallens kolekvivalent ökas tillsammans en säkerhetsmarginal på 0,03%.

Vätet i svetsmetallen och i den värmepå

Hur förhindrar man svetsning av kalla sprickor?

Hur man förhindrar svetsning av kalla sprickor, jag har sammanfattat följande metoder till dig:

1. Välj material korrekt

Välj alkaliska elektroder och flussmedel med låg vätehalt på grund av att minska halten av diffuserbart väte i svetsmetallen; göra ett bra arbete i valet och matchningen av oädel metall och svetsmaterial; under förutsättningen från tekniska förhållanden, välj material med god seghet (såsom svetstillsatsmaterial med lägre hållfasthet), eller implementera ett "mjukt" hölje till att minska ytrestspänningar; vid behov, utför kemisk analys, mekaniska egenskaper, svetsbarhet samt sprickkänslighetstester på basmetallen och svetstillsatsmaterial före tillverkning.

2. Utför svetsoperationer i strikt överensstämmelse med de korrekta processspecifikationerna som erhållits från testet

Inkluderar huvudsakligen: följ noggrant specifikationerna för att torka svetsstängerna; välj lämpliga svetsspecifikationer och linje

Orsaksanalys och förebyggande åtgärder för svetssprickor

I svetssömmen eller området nära sömmen, på bas av inverkan av svetsning, förstörs den atomära kombinationen av materialet, och sömmen som bildas av bildandet av en nytt gränssnitt kallas en svetsspricka, såsom kännetecknas av ett skarpt gap. samt ett stort bildförhållande.
Sprickor kan delas in i varma sprickor, kallsprickor, spänningskorrosionssprickor samt lamellrivning beroende på temperatur och tidpunkt för uppkomsten. Vid svetsproduktion finns detta många ställen där sprickor uppstår. Vissa sprickor uppstår på svetsytan och är kapabel observeras med blotta ögat; några existerar gömda inuti svetsen och kan endast hittas genom feldetektering; några förekommer vid svetsen; och vissa förekommer i den värmepåverkade zonen. Det är värt för att notera att sprickor ibland uppstår beneath svetsprocessen och ibland uppstår efter för att svetsen placerats eller används under enstaka tid efter svetsningen. Det senare kallas fördröjda sprickor, som är mer s