Vad är strömming på göteborgska

Så gjorde svenskarna strömmingen till surmört

What’s your Reaction?

Ska du fira midsommar inom helgen? Då kommer du antagligen för att äta sill i olika inläggningar. Liksom lax. Rökt på olika sätt, möjligen inlagd eller gravad.

Strömming då? Nej, antagligen kommer du inte äta strömming. Stapelvaran som den svenska ostkusten överlevde samt festade på har blivit svår för att få tag på. Alla sörjer ej detta − det kan vara riktig många ben i en strömming, samt det finns kostråd som (av goda skäl) avråder unga kvinnor från fet Östersjöfisk. Men att äta lokalt fången fisk, dessutom en som är ganska långt ner i näringskedjan, är god ekologi. En mindre ung man vilket jag själv, med gubbiga smaklökar samt visst miljöintresse, kan därför gladeligen förtära strömming varje vecka.

”Surmört” är alltså ej bara en förolämpning som jag får höra ibland, utan det finns vid riktigt.

Om jag nu kunde köpa den alltså. Att jag sällan kan detta, visar sig ha två orsaker. Den ena orsaken är att det sedan några år är

Ansjovis, sardin eller sardell – professorn reder ut begreppen

Janssons frestelse blir inte densamma utan ansjovis. Men existerar det fiskarten ansjovis som ger Janssons sältan? Eller vad är det på grund av fisk vi lägger ner bland potatisen i den ugnsfasta formen egentligen?

– Nej det är inte fisken ansjovis vi lägger ner i Jansson. Ansjovisinläggning görs på skarpsill, som är enstaka “lillasyster” till vanlig sill, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Ansjovis, skarpsill, sardell eller sardin?

Sillfiskar är den vanligaste fiskgruppen. Tillsammans existerar de oräkneliga till antalet – hundratals miljarder individer simmar omkring i havet – och dessutom finns det flera olika arter av sillfiskar. Sill, skarpsill, ansjovis och sardin är alla olika exempel på sillfiskarter.

När vi kommer till matbutiken blir det däremot svårare att hålla reda på vilken sillfisk det är vi egentligen köper – det kan faktiskt vara både

Strömming med örter

Stekt strömming säger de vilket bor på östkusten. Samma fisk, identisk tillagning kallas stekt färsk sill vid västkusten. Oavsett namn på firren blir resultatet bara så gott, i synnerhet med hemlagat potatismos.

Skölj och rada upp fiskarna med skinnet mot arbetsbänken. Para ihop dem så gott det går efter storlek. Krydda köttsidan med krydda och peppar. Hacka samman örterna samt strö dem på köttsidan. Lägg tillsammans med kryddorna i mitten. Blanda mjöl och ströbröd på en tallrik samt vänd fiskarna i paneringen. Stek inom medelvarm panna med ganska mycket fett. Vänd efter ett par minuter. erbjuds mat eller dryck med potatismos och ärter. Rödlök, några droppar ättika och citron är fina tillbehör.

Stekt strömming med örter

För 4 personer

g rensad strömming

blandade örter som persilja, gräslök, timjan och/eller dill

salt och vitpeppar

1 dl mjöl, gärna lite mörkare

1 dl ströbröd

smör och rapsolja till stekning

Sill/Strömming

Sill/Strömming
Cluphea harengus

Sill och strömming är identisk art. Det som avgör vad fisken kallas är var den fiskas. Fångas den norr om Kristianopel i i nordost Blekinge kallas den strömming. Fångas den längre söderut och på västkusten kallas den sill. Regeln är att ju lägre salthalt desto mindre blir fisken. Strömmingen är oftast mindre och magrare än sillen. Fisken är relativt små och silverglänsande med slank kropp. Sillen kan väga upp till 1 kg och bli 49 cm lång.

Vanligt inom våra vatten är att den blir cm. Den simmar i det öppna vattnet från ytan ned till ca meters djup, i stim som förmå bli oerhört stora.

Födan består av djurplankton och småfisk. I Skagerrak och Kattegatt leker sillen på hösten men inom de större öppna haven finns bestånd som leker under vinter eller vår. Ägg och yngel är känsliga på grund av yttre miljöförhållanden, därför varierar beståndet många från år till år beroende vid hur mycket fisk som överlevt.

Sillen