Den som mycket börjar bringar till slut
Malena om sex p ldre dagar
- Det r bra fr kroppen att man har sex. Det r som ett motionspass, ven om just det ordet lter trkigt. Sjlvklart r det inte ndvndigt att ha en aktivt sexliv, men det gr ju att man mr bttre och fr bttre sjlvfrtroende, sger Malena Ivarsson.
Den förståelse om ldres sexliv, samlad under mnga r, som hon delar med sig av gller p generell niv. Den handlar inte om alla personer, dock alla kan nog hitta sdant såsom stmmer in p ens egen situation.
Kvinnors och mns sexualitet
Enligt Malena Ivarsson hnder det en hel del med kvinnors och mns sexualitet nr vi ldras.
Nr det gller kvinnor finns inom stora drag tv instllningar. Den en r de som har lagt sex p hyllan, som inte har haft s mycket lust tidigare och definitivt inte efter klimakteriet. Den andra typen sger nu har jag det bsta sexet jag ngonsin haft. De äger hittat sig sj
Sluta berömma och börja uppskatta
Att ge positiv feedback – beröm – är väl nyttigt och bra? Forskning inom området visar dock att hur du berömmer kan skapa onödig stress och erhålla andra att börja tvivla på sig själva. Vi delar med oss från hur det fungerar och framförallt – hur du använder beröm för för att skapa en bättre lärandemiljö och hjälpa andra att växa.
Rusta dig för för att stå trygg i rollen som ledare. Bli certifierad ledare! Läs mer här.
företagsanpassad utbildning?
Funktionell studie om feedback
Alva Appelgren vid Karolinska Institutet har studerat inlärning tillsammans med hjälp av funktionell hjärnavbildning, en teknik där man kan undersöka skillnader inom hjärnaktivitet genom att analysera och jämföra blodflödet till olika områden i hjärnan. I en av studiens övningar testades numeriskt värde former av feedback – karaktärsfeedback från typen ”Du är smart” och feedback på själva uppgiften, exempelvis ”Du valde rätt”.
Leder du andra utan att existera formell chef? I Leda utan för att vara chef tränar du praktisk
Nr dden r nra
Symtombilden i livets slutskede är ofta relativt lika och fördomsfull bild oavsett vilken eller vilka sjukdomar likt är bakomliggande. Smärta, dyspné, illamående ångest och konfusion dominerar. Som tidigare beskrivits blir smärta ett allt vanligare symtom ju senare i livet patienten befinner sig. Ångest och konfusion är viktigt att uppmärksamma och särskilja då behandlingen skiljer sig åt.
Många patienter beskriver enstaka rädsla för livets slut och dem hotfulla symtom man föreställer sig. detta är viktigt att beskriva för patient och närstående att det finns god och etablerad symtomlindring att få, dock också biverkningar i form av trötthet, kanske kognitiv påverkan och sedering.
För för att på bästa sätt följa symtombilden hos en patient som kanske inte längre är helt vaken är standardiserad s
Nr orken tar slut – om autism och utmattning
Karin Sandblad har utmattningssyndrom samt autism. Hon arbetade för några kalenderår sedan heltid som barnskötare på förskola och studerade samtidigt till förskollärare. Någon tid för vila och återhämtning fanns inte.
– Jag var aldrig ledig. Jag bara körde på och tog grabb om mitt jobb, hemmet, min man och vår dotter, berättar Karin.
Tidningen Autism träffar Karin på en promenad inom det lilla parkområdet utanför hennes bostadshus i Solna i norra Stockholm. detta är ett kvarter med gula flervåningshus, gräsmattor och träd. Karin ser lycklig och pigg ut, kanske för för att det är så fint vårväder. Blommorna har slagit ut på körsbärsträden.
Hon äger börjat arbeta igen, två timmar varenda vardagsförmiddag på förskolan. Det motsvarar 25 procents arbetstid.
– Jag känner mig väldigt trött av bara två timmar, dock jag är på väg tillbaka.
Att jobba heltid igen tror hon inte existerar realistiskt, men hon siktar på för att komma upp till halvtid. Karin äger haft både ånge