Norge grönt vatten

Greenstat inleder byggnation av 20 megawatt massiv grön vätgasanläggning i Norge

Det norska förnybara energibolaget Greenstat ASA har påbörjat byggandet av en 20 megawatt grön vätgasanläggning i Fiska, beläget i Rogaland inom västra Norge. Anläggningen, som förväntas producera upp till åtta ton grön hydrogen dagligen, är planerad att stå genomskinlig i slutet av

Byggnationen av vätgasanläggningen kommer att pågå i cirka numeriskt värde år. När anläggningen väl är inom drift kommer den producerade vätgasen för att användas som marint bränsle för sjöfarten längs den norska kusten och inom hela Nordsjöbäckenet.

Byggnation och framtida användningsområden

Den kommer också att vara tillgänglig för massiv transportindustri. Projektet genomförs av Greenstats dotterbolag, Agder Hydrogen Hub AS.

  • Vätgasen kommer för att vara en viktig komponent i övergången till hållbara bränslen för både sjöfart och tung industri, säger en representant från Greenstat.

Samarbete och framtida expansion

För för att säkerställa projektets fram

Grönt ljus för djuphavsgruvor inom Norge

Tisdagens beslut var väntat men kontroversiellt. Minoritetsregeringen hade i månad nått en överenskommelse med oppositionspartiet Framskrittspartiet och Höjre om att tillåta gruvbrytningen till havs. Men att parlamentet gett grönt ljus, innebär att landet idag är ett steg närmare att öppna upp delar av havet för licensiering till gruvbolag.

Det rör sig om kvadratkilometer, både inom landets territorialvatten – samt på landets kontinentalsockel. Här finns finns hydrotermiska källor, där det finns mineraler så som magnesium, kobolt, koppar, nickel och sällsynta jordartsmetaller. 

Gruvbrytningen motiveras med för att den behövs för omställningen, då metallerna ingår i flera av de tekniker som ska bryta vårt beroende från fossila bränslen. Men kritiker menar för att de metaller som finns i befintlig gruvor på land och i gruvdeponier är tillräckliga, samtidigt som gruvbrytningen skulle orsaka stora skador på den biologiska mångfalden. Miljöorganisat

Fjordar släpper ut lika mycket metangas likt alla världens djuphav

Många fjordar har syrefattiga bottnar där metan kan bildas. nära kraftiga stormar blandas vattnet och metangasen kan stiga till ytan.

Världens fjordar skapades när inlandsisen drog sig tillbaka samt är en ganska sällsynt naturform liksom utgör 0,13 procent av all havsyta. Enligt forskare från Göteborgs universitet är utsläppen av metangas från fjordarnas vattenyta jämförbara med det som avges totalt från alla djuphavsområden, som står för 84 procent av havsytan på jorden.

&#x; Det är känt sedan tidigare för att många fjordar har syrefria miljöer närmast botten och att metangas bildas inom sedimenten. Bara en liten del från gasen når vanligen ut i atmosfären eftersom det bryts ner på väg upp, i det syrerikare vattnet närmare ytan. Men i vår forskning besitter vi registrerat stora metan

Geiranger - en norsk juvel

Beklagar Lofoten, Finnmarksvidda, Sørlandskusten och Telemark! Har man bara en enda dag av sitt liv för att se Norge så måste det bli en fjord.
När amerikanska vänner på kort besök vill se ”a couple of fjords” och jag redogör att de ligger 50 mil vid snirkliga vägar från Oslo blir dem lätt besvikna. I sommar går detta dock att uppleva Geirangerfjorden, själva juvelen i den norska fjordsamlingen, under ett enda dag även med utgångspunkt inom Oslo. Och det dessutom ombord vid Hurtigruten. Det blir till och tillsammans tid till att se lite från Ålesund, den vackra stenstaden som byggdes upp i jugendstil efter storbranden
Bara genom Geirangerfjorden passerar turister varje kalenderår utan att den - eller dem invånarna som bor där - slits ut. De flesta kommer seglande in med kryssningsfartyg, men det går för att komma med bil eller buss. Man kan också från och med inom sommar ta första morgonflyget från Oslo till Ålesund och efter 45 minuter landa på ön Vigra varifrån flygbuss går genom ett