Stark stjärna i söder augusti 2019
Planeter och asteroider
Kvällen var klar, och prio 1 var att ta några fler asteroidbilder innan månskenet dränker allt. Utrustningen är den enkla och snabba, fotoutrustning med 85mm objektiv plus iOptron-stativet. ifall jag bara tar 30s-bilder räcker detta till och med att bara höfta till riktningen mot polstjärnan, så slipper jag krypa och försöka sikta genom polsökaren.
Det var ett tag sen jag såg Saturnus, som dock ännu rör sig sakta åt höger i Stenbocken. Månen Titan syns precis till motsats till vänster om planeten.
Även Jupiter rör sig åt höger bland de svaga stjärnorna inom Fiskarna. Ljuset sprids denna kväll helt normalt i en stor cirkulär blaffa.
På en kortexponering ser vi Ganymedes(J3) samt Callisto(J4) snyggt upplinjerade, medan Io samt Europa är osynliga längre in. Stjärnorna är kring magnitud 9
Mars har fortsatt sin snabba väg framåt, och närmar sig nu ekliptikans port/Oxens hornspetsar (beta och zeta Tauri). Jag fick vänta lite (till ) för att den skulle komma upp ordentligt.
Det
Stjärnhimlen och planeterna
Kort om stjärnhimlen
Det finns många att upptäcka på stjärnhimlen! Med blotta ögat kan du se till modell planeter, stjärnor, nebulosor, och till samt med några galaxer. Med en små kikare eller ett teleskop finns detta mer att upptäcka. Här hittar ni information om stjärnbilderna och stjärnkartor, planeter och satelliter, och tips på hur du kan få reda på mer.
Vad kan man se med en kikare eller ett litet teleskop?
Med en vanlig kikare ( en ”7x50”, det önskar säga 7 gångers förstoring och 50 mm linser) kan man se flera fler stjärnor än med blotta ögat, och en del objekt som existerar för svaga för ögat att upptäcka. Med en sådan kikare är detta lätt att orientera sig bland stjärnorna, eftersom man ser en ganska massiv del av himlen samtidigt. Däremot förmå det vara svårt att observera små detaljer, på månens yta, bland annat eftersom det är svårt att hålla kikaren stilla utan stativ.
Ett litet astronomiskt teleskop är lite mer svårhanterligt än en kikare, och det k
Sirius &#; himlens ljusaste stjärna
Nu på vintern uppmärksamma många en ljus stjärna vid kvällshimlen. Den står inte särskilt högt över horisonten mot söder/sydost och ljusens långa väg genom atmosfären gör för att stjärnan ofta verka blinka eller skifta färg. Det är Sirius, himlens ljusaste stjärna som alltid syns bra just på vinterkvällarna.
Ser man någonting vid himlen och syns det kvällarna därpå på ungefär samma ställe vid identisk tidpunkt, då är det en himlakropp eller planet man har sett.
sky mot söder i början på månad runt kl
Jordens rörelse runt solen gör dock stjärnorna intar samma position på himlen ungefär 4 minuter tidigare nästa dag, vilket summerar ihop sig till två timmar per månad.
ifall Sirius passerar i söder ungefär nära 22 tiden i början på månad, så passerar den redan runt kl 20 i början på mars samt kl 18 i början på april – men då har solen ej got ner än. Man inser för att Sirius bli osynligt på senvåren, då den redan har hunnit gå ner innan det har blivit ti
Sök
Kvällsplaneter och morgon-ISS (plus en ljus meteorit, se tillägg nedan)
Månen blir knappast enkel synlig förrän som 60% belyst vid kvällen den 11/10, och inte ens då kommer den över horisonten sett från nordligaste Norrland. Sedan kan oss följa den tio kvällar framåt nära tiden, successivt allt längre åt nordost medan deklinationen ökar. Den 14/10 passerar den Saturnus, som syns bara ett dryg måndiameter ovanför. Månen är då redan 89% belyst, så Saturnus syns lättare med en fätkikare. Fullmånen kommer natten /10, på gränsen mellan Fiskarna och Väduren. Den 19/10 passerar månen nära under Plejaderna, igen bäst synligt genom en fältkikare. Den 21/10 nära tiden har Jupiter nyss gått upp, med en trekvartsfull oval måne en stycke ovanför till vänster. Om oss väntar till klockan 23 kan oss se tre ljusstarka planeter: Den rödaktiga Mars nedanför Tvillingarna i nordost. Jupiter (och månen) i öster, och saturnus nästan lika högt i sydsydost. Den 23/10 vid tiden står den avtagande halvmånen snyg