Vad är radioaktivt sönderfall
Radioaktivt sönderfall av grundämnen
Universums struktur Radioaktivt sönderfall i samband med universums struktur
Utformningen av universum ledde till bildandet av flera element som är predisponerade för nukleära transformationer . Varje radioaktivt sönderfall som oss kan beskriva kan ge oss många information om ämnen som är nära relaterade till en viss kärna (dess struktur, befintliga energitillstånd och interaktioner), dock ger också information om universums ursprung. Det har bevisats empiriskt att detta finns tre huvudsakliga typer av strålning, som delas av förmågan att penetrera genom materia:
- Alfa(α)-strålning , som har formen av heliumkärnor och uppvisar låg permeabilitet, vilket i praktiken innebär svårigheter för att penetrera ett tunt pappersark;
- Beta (β) strålning , som beskrivs som elektroner alternativt positroner med samma massa men motsatt laddning, kan tränga in i aluminium upp till ca. 3 mm;
- Gamma (γ)-strålning , som motsvarar fotoner, har den bästa
Radioaktivt sönderfall
Kims stol verkar ganska vinglig och instabil! Och nu gick den sönder! Hur gick det, Kim? Instabila föremål går oundvikligen sönder förr eller senare. dock visste du att instabila atomer även kan falla sönder?
Ta den denna plats kolatomen. I mitten har den ett kärna som består av sex protoner och sex neutroner. Kärnkrafterna som håller ihop protonerna och neutronerna är välbalanserade, så atomens kärna förblir oförändrad. detta är en stabil kärna. En stadig kärna är som en mycket kraftig stol – den går inte plötsligt sönder!
Titta nu på den på denna plats atomen: den har sex protoner, således det är också en kolatom! dock i stället för sex, finns detta åtta neutroner i kärnan – alltså fjorton partiklar allt som allt. detta här är en variant – enstaka annan isotop – av kol, vilket kallas kol Det ökade antalet neutroner orsakar en obalans i krafterna inuti kärnan – kärnan är instabil. på grund av att uppnå ett balanserat, stabilt tillåtelse måste atomen bli av med något som är mer än nödvändigt; överflödigt energi – så den bryts n
Radioaktivitet.
Radioaktivitet upptäcktes i slutet av talet från Henry Becquerel. Marie Curie är även ett av de stora namnen inom upptäckterna kring radioaktivitet. Dessa två fick dela på nobelpriset i fysik på grund av sina upptäckter.
Bild: Kuebi / Public Domain
Radioaktivitet kallas den process då atomkärnan spontant sönderfaller samt avger strålning. Det beror på för att atomkärnan innehåller för mycket energi till att den ska vara stabil. Dessa atomer kallas instabila eller radioaktiva. samtliga grundämnen över atomnummer 82 är instabila, men de flesta andra grundämnen besitter någon isotop som är radioaktiv.
Joniserande strålning.
Strålning som slår bort elektroner från atomerna den passerar så att joner bildas, kallas joniserande. Den joniserande strålningen är kapabel komma från:
1. Partikelstrålning: Ämnen vars atomkärnor faller sönder och då sänder ut partiklar. Denna strålning kallas alfastrålning alternativt betastrålning. Betastrålningen kan vara negativ alternativt positiv, men vanligtvis
Kärnfysik och radioaktivitet
Joniserande strålning är skadlig för levande organismer, och kan också påverka andra material. Du vet vid det på denna plats laget att atomer av samma material alltid har samma antal protoner samt elektroner. Antalet neutroner kan däremot variera.
Atomer med lika många protoner, dock olika många neutroner, kallas för isotoper av ett ämne. Ta grundämnet kol, som du bland annat hittar inom blyertspennor.
Stiftet i blyertspennan består mot största delen av kol. Nästan samtliga kolatomerna i stiftet har sex neutroner. Sex protoner och sex neutroner, detta blir tolv kärnpartiklar totalt. Därför heter isotopen kol Den skrivs så här: 12C
Fast en liten, liten andel från kolatomerna har en neutron till. Den isotopen heter kol och skrivs sålunda här: 13C
Det är vanligt att vissa isotoper av ett ämne är radioaktiva, medan andra inte är det. Isotoper som inte faller sönder, kallas stabila.
Både kol och kol är stabila, men det finns andra kolisotoper likt är radioaktiva. D