När krigade sverige senast
År förlorade Sverige en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, då Finland övergick i ryska händer. Detta var resultatet av en krig som inletts i februari , då ryska trupper gått över gränsen vid Kymmene älv.
Till en början kunde ryssarna avancera snabbt. Men i april hejdades deras framryckning. På grund från Rysslands inblandning i de pågående Napoleonkrigen kunde bara en del av landets armé avsättas för kriget mot landet. Dessutom utkämpades stridigheterna inte bara inom konventionella slag, där ryssarnas större numerär innebar en fördel. Finska bönders gerillakrigföring ställde till stora svårigheter för tsarens trupper.
Efter vissa framgångar under senvåren samt sommaren tvingades den svenska armén åter att retirera norrut genom Finland beneath hösten. Den 14 september led den ett allvarligt nederlag i slaget nära Oravais, som blev det sista egentliga försöket att stoppa den ryska offensiven. (Krigsarkivet, Sveriges krig )
Från sensommaren stod det dock
Stormakten Sverige
Kategori
Bild: Wikimedia Commons
Tåget över Bält räknas som ett av krigshistoriens maximalt djärva militära operationer - och detta lyckades! Efter Karl X Gustavs seger över ärkefienden Danmark nådde Sverige sin största utbredning någonsin.
Lästid 15 minuter
Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade inom drygt hundra år, från början från talet till början av talet.
Sveriges befolkning under stormaktstiden
Vid talets inledning bodde detta ungefär en miljon människor inom detta svenska rikets gränser. Hundra år senare, , fanns det omkring 1,8 miljoner invånare i Sverige och Finland. Trots de många krigen med dess utskrivningar av soldater skedde en stark befolkningsökning inom landet under tidsperioden. I Sverige hörde mellan procent av befolkningen till allmogen (bönder, torpare, tjänstefolk och arbetare) samt omkring procent var borgare. De övriga procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet samt adeln.
Sveriges sista krig inleddes den 26 juli när den svenska örlogsflottan och skärgårdsflottan avseglade mot Norge. Fyra dagar senare gick den svenska armén över den norska gränsen med Fredriksten som en första mål.
Kronprinsen Karl Johan ledde operationen med syftet att kuva norrmännen vilket inte accepterade att Norge blev ett del av Sverige i enlighet tillsammans med Kieltraktatet mellan Sverige och Danmark. detta är nu det moderna Norden tar sin form.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet.
Reaktionerna inom Norge på Kielfreden den 14 januari var starka och omedelbara. Norska nationalister, främst företrädda av ämbetsmän och officerare, vägrade att bli en del från Sverige. Denna motståndsrörelse kulminerade i antagandet av den norska konstitutionen, Eidsvollförfattningen, den 17 maj och valet av den danska kronprinsen Christian Fredrik till norsk kung. Eidsvollförfattningen var vid tiden den
.