Island metall vikingatiden

Det finns fantastiska arkeologiska textilfynd på Island. Så de får ett eget inlägg. Jag gick tillbaka flera gånger.

På tidigt talet bodde det en kvinna dom hette Thora, som var husfru vid Hruni och hon nämns i Sturlungasagan. På trissan står det i runor: Jag tillhör Tora. Det är sålunda jag vill gråta. Tora är detta kvinnonamn som finns från Björkö, mitt första arkeologiska fynd var en sländtrissa och idag badade jag i Toras vatten, möjligen i &#;Toras badkar&#; vid Hruni ❤️ Jag läste inte utställningstexten förrän nu, så det var enstaka slump, eller något annat. Känner mig tacksam!

I lådan ligger en vante, två barnvantar och en nålbunden sko.

Barnvantarna hittades på en gård samt för något år sedan så gjordes en kol14 analys och de fick svaret de hoppats på &#; för att de är från början av talet! Det är bara så coolt! Tänk det lilla barn som haft sina små händer däri för att ej frysa!

Den här vanten tittade jag på när jag gjorde vantarna mot Birkautsällningen för mön

Vikingarnas tid – spåren i Västsverige

Göteborgs naturhistoriska museum

Under vikingatiden blomstrade handeln med narvalhanens långa, spiralformade framtänder. Tänder fraktades från Grönland till Island samt Skandinaven och därefter vidare ut inom Europa och hela vägen till Asien. Narvalstanden såldes in som enhörningshorn till att öka värdet och eftersom nordborna i princip var ensamma om för att resa tillräckligt långt norrut för för att hitta narvalar, skulle det dröja hundratals år innan bluffen avslöjades. Narvalständerna blev den tidens elfenben och folk kunde betala mycket för att använda dem för exempelvis medicin, något som självklart inte hade någon effekt.

I Valsalenpå relaterat till göteborg naturhistoriska museum kan du beskåda en narvalsskelett.

I museets magasin finns även enstaka narvalstand som mäter centimeter. Den kommer sannolikt från Grönland och köptes in av fröken Ada Olsson, Tromsö tid I filmen nedan berättar museets intendent Carola Azurduy Högström mer om narvalen.

På mus

Vågar och viktlod

Vågar och viktlod var viktiga i handeln. Små balansvågar med numeriskt värde skålar användes för att väga upp betalningsmedel, oftast silver.

En vanlig typ från viktlod var kulformiga med tillplattade poler. På polerna stämplades viktmarkeringen. Loden fanns av järn med ett ytterskal inom brons. Skalet fungerade som en slags försäkring så att ingen skulle behärska fila av metall och göra vikten lättare än vad som var angivet.

Viktloden kunde vara ordnade i satser var olika stora vikter bildade ett viktsystem. Det fanns flera system. Det vilket användes i Skandinavien var påverkat från viktsystemen i det muslimska kalifatet samt hos de så kallade Volga-Bulgarerna inom sydöstra Europa.

Större varor, som textilier, pälsar eller matvaror, vägdes med hjälp från ett besman eller en så kallad pyndare.

Kvinnor i viking

I både skriftliga samt arkeologiska källor finns belägg för för att såväl kvinnor som män gav sig ut på handelsfärder, de var inom viking.

I den norrönaLaxdæla saga berättas ifall Aun, med till

Vikingatidens hantverkare

Lästid 4 minuter

Under vikingatiden fanns hantverk en viktig del av människornas vardagsliv i Skandinavien. Skickliga hantverkare skapade allt från vapen och skepp mot vackra smycken och kläder. Varje arbetare hade sin egen specialitet och plats viktig för samhällets överlevnad och utveckling.

Artikel

Bild:

De skickliga hantverkarna hade stor innebörd i det vikingatida samhället. De gjorde vapen, byggde snabba skepp och vävde hållbara segel. AI-genererad bild.

Hantverk och kultur var en viktig del av existensen på vikingatiden. Genom skickliga hantverkare skapades föremål som inte bara var praktiska utan också mycket vackra. Det fanns många olika hantverksyrken, och varje assemblage hade sin speciella roll i samhället.

Smederna ansågs vara viktigast

Smederna hade högst ställning eller tillstånd bland hantverkarna och var experter vid att arbeta med olika metaller. dem smidde svärd, spjut och yxor. dock de gjorde också massor av olika verktyg och redskap som användes