Teorier om träning och hälsa
Han utforskar teorier om anpassad samt riktad träning
Elvir Rakovic har läst en internationell master i idrottsvetenskap nära institutionen för kost- och idrottsvetenskap. beneath våren har han författat en produkt som publicerats i "Journal of Sports Sciences".
Snabbhet är en viktig egenskap inom många idrotter och inte minimalt bollsporter. Under det senaste decenniet äger det gjorts en del forskning vid att utveckla metoder som på en enklare sätt än tidigare kunde monitorera individuella kraft- och snabbhetsegenskaper vid olika typer av arbeten, till exempel nära vertikalt (upphopp) eller horisontellt arbete (sprint).
– I takt med för att man kunnat påvisa olikheter i individuella profiler har också teorier om anpassad och riktad träning växt. Hypotesen äger varit att man genom att rikta träningen mot att utveckla den minimalt utvecklade egenskapen hos en individ skulle kunna uppnå bättre resultat jämfört tillsammans med traditionellt upplägg där alla följer identisk program. Den hypotesen hade tidigare
Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa
Idrottare har bättre hälsa än personer likt inte idrottar eftersom de är fysiskt och mentalt rustade för utmaningar inom idrotten, förmågor som i många fall kan överföras till andra delar från livet. Men man behöver inte träna på hög nivå för att må bättre. Den största hälsovinsten är hos personer som går från en stillasittande livsstil till att röra sig åtminstone måttligt. Regelbunden konditionsinriktad fysisk aktivitet äger bland annat visat sig ha positiva effekter för att minska risken till hjärt- och kärlsjukdomar och motverka cancer.
Styrketräning motverkar muskelförtvining och benskörhet hos äldre. Det förebygger även övervikt, förbättrar kognitiv förmåga om den genomförs tillsammans tillsammans konditionsträning, och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Effekter på psykisk hälsa
Psykisk ohälsa drabbar miljontals människor världen över varenda år. Det handlar om mer alternativt mindre allvarliga psykiska symptom som huvudvärk, stress eller s
Glöd i stället för tomtebloss – psykologiprofessor Magnus Lindwall om motivation och hälsa
Intervju
Vad motiverar oss till att äta mer hälsosamt, träna eller minska i vikt? Cecilia Nälsén har intervjuat Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi som forskar om hållbar motivation. denne berättar om hur var och ett oss skapar motivationen för sig egen, hur den kan få oss för att leva hälsosamt och må bättre utan att ge upp.
>>text: Cecilia Nälsén, PhD Nutrition,
Motivation kan beskrivas som drivkrafter som ligger bakom vårt beteende samt vår ansträngning, och även riktningen samt intensiteten på ansträngningen.
– Ofta pratar man allmänt om motivation till vardags samt fokuserar på kvantitet, hur motiverad ni är. Forskningen går djupare och handlar om typen av motivation, kvaliteten, detta som håller över tid, säger Magnus Lindwall.
Forskningen utgår främst från den därför kallade självbestämmandeteorin (self-determination theory). En massiv del av forsk
Vårt rörelsemönster har förändrats på grund från den digitala utvecklingen och övergången mot mer sittande under arbetstid och ledighet samt den ökande användningen av motordrivna transportsätt. Både barn och vuxna sitter numera stilla under en större sektion av den vakna tiden. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- samt kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. detta gör stillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Långvarigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke samt axlar.
Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön och socioekonomiska tillgångar. Arbetet med att skapa mer jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet och minskat stillasittande behöver därför bedrivas inom samt me