Hur är svenska fängelsen
Regeringen måste snarast radikalt minska överbeläggningen inom fängelserna.
En beläggningsgrad om % existerar oacceptabel och utsätter både fångar samt personal för stora risker.
Att kriminalvården gått in i stabsläge är alarmerande måste hanteras på något sätt.
Den höga beläggningen leder till ökad spänning och fara för våld bland fångar. Sprängfyllda fängelser ökar risken för allvarliga konflikter samt gör det svårare för personalen för att upprätthålla ordning och säkerhet.
Fångar med våldskapital kan förväntas ta över hela avdelningar även i Sverige. Det får ej ske.
Programverksamhet inne på fängelserna som syftar till att minska återfall i förbrytelse har stora svårigheter att bedrivas då intagna inte kan flyttas till enstaka behandlingsavdelning på grund av att detta inte finns tomma platser. Det välfungerande och viktiga Tolvstegsprogrammet har redan lagts ner. De orsakar mycket lidande helt i onödan.
Sverige och Norden ses vilket föregångare med låga fångtal. SVTs serie Lille Scandina
Behovet av fler häktes- och anstaltsplatser
Svar på fråga / av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Behovet av fler häktes- och anstaltsplatser
Mattias Karlsson i Luleå besitter frågat mig om jag avser för att vidta några åtgärder för att säkerställa att antalet häktes- och anstaltsplatser utökas.
Den kraftiga beläggningsökning vi sett på senare tid i häkte och anstalt besitter inneburit en stor utmaning för Kriminalvården. För att ge myndigheten förutsättningar för att möta den snabbt ökade beläggningen samt bibehålla säkerheten har Kriminalvården de senaste åren tillförts betydande medel för för att myndigheten ska kunna tillskapa både tillfälliga och permanenta platser.
Det är Kriminalvården likt ansvarar för sin lokalförsörjning inom dem ekonomiska ramar de tilldelas. Det existerar angeläget att Kriminalvårdens platsutbyggnad kan genomföras i den takt myndigheten har planerat. Detta för att Kriminalvården så snart som möjligt ska kunna möta d
Att inte vilja veta
är att inte vilja se
Sverige har en vålds- och narkotikabrottslighet som i vissa avseenden börjar likna den amerikanska. Gängbildningarna, gangsterromantiken, den prokriminella musiken och de beväpnade barnsoldaterna – allt finns där. Liksom tendensen mot en ”etnifiering” av brottsligheten: Personer tillsammans med utomnordisk bakgrund tycks vara kraftigt överrepresenterade som gängmedlemmar och gärningspersoner.
Den som pratar med människor som varit i en svenskt fängelse på senare tid – till exempel någon som arbetar inom Kriminalvården – får bilden att majoriteten av dagens fångar har en ytterligare bakgrund än svensk.
Så hur stor existerar då denna majoritet i så fall? Det vet vi inte.
Inför förra veckans Fredagsintervju med anstaltschefen på Hall, Johan Molinder, gjorde jag som vanligt research. En del av den bestod inom att prata med människor som arbetar på landets fängelser. I ett från dessa samtal kom frågan om andelen fångar med utländsk bakgrund på tal.
– På en vanlig fängel
.