Näringskedja i näringsfattig sjö
Magnus Ehingers undervisning
— Allt du behöver på grund av A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.
- Kursscheman
- Övergripande veckoplanering Biologi 1
- Kursschema Biologi 1, NA24e –
- Kursschema Biologi 1, NA22cd –
- Kursschema Biologi 1, NA16bb
- Kursschema Biologi 1, NA2aid p
- Kursschema Biologi 1, Na1D
- Kursschema Biologi 1, NA1:a, p2
- Kursschema Biologi 1, NA1:a, p1
- Lektioner (videogenomgångar)
- Laborationer och övningar
- Gamla prov
- Slutprov
- Cellbiologi
- Cellgenetik
- Klassisk genetik
- Evolution samt systematik
- Etologi och beteendeekologi
- Ekologi
- Värld att bevara
- Pedagogiska tillgångar på nätet
- av Magnus Ehinger
Sveriges sjöar
I Sverige: Över sjöar som existerar större än en hektar ( x m2)
Kompensationsnivån
Under denna är det för mörkt för fotosyntes.
- Fotosyntesen kan inte kompensera för cellandningens förbrukning av näringsämnen.
- Endast bakterier & djur lever under kompensationsnivån.
- Syrebrist: N
I Sverige finns det ungefär sjöar. dem delas in i grupperna näringsrika samt näringsfattiga. Det som avgör sjöns attribut är om berggrunden och jordarna runt omkring sjön är näringsrika eller inte.
Näringsfattiga sjöar finns ofta i fjällområden alternativt i barrskogar. pH-värdet är ofta lågt och det finns lite växtlighet samt få arter i sjön. Det fullfölja att vattnet blir klart och för att det finns gott om syre inom näringsfattiga sjöar.
Näringsrika sjöar finns ofta inom bördiga jordbruksmarker. Oftast är marken omkring sjön uppodlad. Här finns stor växtlighet och många olika djurarter. pH-värdet existerar nära neutralt och det är dålig sikt i vattnet. Det finns enstaka risk för syrebrist på sjöbotten då döda organismer sjunker till botten samt bryts ner. Denna typ av sjöar riskerar också att växa igen. Näringsrika sjöar känns igen på att detta finns mycket vass längs strandlinjen.
Inom ekologin delas sjöar in i olika zoner för att enklare kunna undersökas. Zonerna är:
Strandzon är området nära l
Övergödning
Näringsämnen i form av kväve och fosfor finns naturligt i miljön men när extra näringsämnen tillförs i vattnet på bas av mänskliga aktiviteter kan övergödning uppstå.
Sveriges omgivande hav är påverkade av eutrofiering, särskilt Östersjön. Koncentrationen av näringsämnen är högst nära kusten och i anslutning mot större städer och i vikar. Problemen med övergödning av sjöar och vattendrag är störst i södra Skåne, Mälardalen, Östergötland och söder om Vänern.
Du kunna hitta information om övergödningssituationen i ditt närområde i databasen VISS. Där förmå du söka antingen på namnet vid ett vattendrag eller en sjö, alternativt via karta.
Effekter av övergödningen
Övergödning leder ofta till en ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. Sommartid kan övergödning leda till massförökning av växtplankton, så kallad algblomning. Kraftig algblomning kan till modell göra vattnet fläckvis grynigt, strimmigt, grön- alternativt brunfärgat, kan påverka badvattenkvalitén och kan inom
Näringsämnen
Naturligt frigörs fosfor från vittrande mineral och vid nedbrytning av biologiskt material. En stor del av den naturliga fosforn som tillförs är bundet till humusämnen. Bland de mänskliga källorna finns bland annat läckage från jordbruksmark och skogsbruk, industrier, enskilda avlopp samt dagvatten. Andra viktiga näringsämnen som följs existerar kväve och kisel.
Inom miljöövervakningen mäts dels den totala mängden fosfor, dels kvantiteten lättillgängliga fosfatjoner. I svenska sjöar samt vattendrag är det oftast tillgången vid fosfor som begränsar tillväxt av växtalger och bakterier, vilka utgör grunden inom den akvatiska näringskedjan. Eftersom humusämnen existerar en naturlig källa till fosfor mäts även dessa med absorbansen för att ge underlag till att beräkna bakgrundshalten.
Ibland blir detta ingen förbättring trots att belastningen minskat på sjön. detta kan bero på att det läcker ut fosfor från sedimenten som samlats var när belastningen var högre, och som åter blir till