Barn biter sig själv
Varför får barn utbrott? I grund samt botten handlar barns utbrott, även kallade tantrum, om känslor som barnet ej lärt sig hantera än. Raseriutbrott kunna uppstå exempelvis när barnet stöter vid en motgång, tvingas avbryta en rolig aktivitet, eller när barnet helt enkelt är hungrigt och trött. Under en utbrott kan barnet bland annat slåss, skrika, gråta, lägga sig raklång vid marken och vägra röra på sig. Du kanske tycker reaktionen vissa gånger verkar överdrivet stor i relation mot motgången eller problemet, men för ungar är den här reaktionen den enda de har att tillgå just då. Raseriutbrott är en del i barns utveckling. Ditt barn lär sig kommunicera, förstå sina egna känslor och andras, samt lösa problem och hantera motgångar. Delvis hänger utbrotten ihop med hjärnans utveckling, vilket innebär att de förmå komma och gå i olika perioder. Föräldrar pratar ofta om barn liksom har raseriutbrott när de är 2 år och 3 år, som enstaka del av det som ibland kallas “trotsåldern”, men i själva verke
Det kan kännas jobbigt att ditt små människor biter andra Om ditt barn biter eller slår andra barn, på förskolan till exempel, kan det kännas riktigt jobbigt för dig som förälder. Man kan vara rädd för att andra föräldrar, pedagoger, och barn ska tycka illa om ens barn eller för att man ska ses som en sämre förälder. Då kan det vara värt att komma ihåg: Dessa beteenden existerar en vanlig och normal del från barns utveckling, och går nästan ständigt över med tiden. Barn som bits och slåss kan samtidigt vara gosiga, nyfikna, glada, kompetenta och härliga barn: barn bits inte för att dem är “onda” utan för att detta är enda sättet de kan kommunicera i den stunden. Det som sker handlar inte om att du äger gjort något fel eller att detta är fel på ditt barn. Fortsätt att stötta ditt barn och samarbeta med barnets andra viktiga vuxna, såsom förskolepersonalen, så kommer det gå ovan. En del barn slår bara sina egna föräldrar. Det betyder inte för att barnet tycker illa om sina föräldrar. Tvärtom tyder det på att barnet
Självskadebeteende hos individer med autism
Det verkar finnas en del missförstånd kring självskadande hos individer med autism, bl.a att detta är ok som professionell att låta personer fortsätta självskada. Här är lite info och klargöranden:
Det är vanligt tillsammans olika typer av självskadande beteende hos individer med autismspektrumtillstånd. Forskning tyder vid att upp emot 30% självskadar (1), exempelvis bankar huvudet i väggen, biter sig i handen, drar sig inom håret, trycker i ögonen eller träffar sig själva. Dessa beteenden är självklart viktiga att minska eftersom de annars kommer att leda till bestående skador för barnet (2).
Vid bemötande av självskada är alltid högsta prioritet att inledningsvis minska risken för att personen åsamkar sig själv bestående skador. Detta förmå vi göra genom att anpassa situationen. Exempelvis kan en individ som biter sig i handen få ha vid sig ett handskydd som omöjliggör detta. Om en person skär sig är kapabel vi minska tillgången till vassa objekt. Vi bör också se till för att
.